Joharifönster

Flumbild, en bild säger mer än tusen ord - men vad säger omgivningen?

På promenaden idag kom jag och tänka på de här med att lära känna andra männsikor, att se deras person. Det verkligen mycket man kan ta till sig och se runt om kring själva "skalet". Personens vänner, vilka är dom till sättet och hur beter dom sig. Man kan lära sig mycke av att få veta vad dom lyssnar på för musik, deras yrkesval och familjer. Även hemmen.
Samma gäller personen som man utgått ifrån. Deras hem, eller sovrum om dom fortfarande bor med föräldrarna. Personen kan vara en på ytan och en innobords. Rummet kan visa "de här är jag" eller "den här vill jag vara". Om man gämnför personen med rummet kan man enkelt lista ut om personen är sig själv eller om "jag fejkar för jag vill vara någon annan".
Jag gillar att höra hur andra argumenterar, hur dom tänker för de visar vilka dom är på djupet. Ibland är jag rädd för att visaden sidan av mig själv, för de lägger verkligen korten öpnna på bordet. De är lite av ett problem, efter som jag borde visa det för att få se andra. Även här spelar klädstil, musiksmak, vilken mat dom äter, livstil - ja allt spelar in när man lär känna en ny person. Där av gillar jag inte att lära en person över en fika, där dom får berätta om sig själva. Då drar jag hellre upp en diskution för att höra deras tankar och åsiker, de visar så mycke mer.
En kär vän till mig sa en gång "kancke väljer jag bara dom bra sidorna hos mig istället för att berätat allt, jag väljer vem jag är och vad jag säger till dig just nu" De är inte korekt citerat men en ungefär sammanställning. Där av: berätat inte om dig själv, utan hur du tänker om du vill visa ditt riktiga jag. Förstår ni vart jag försöker komma?

Hur många gånger har du valt att berätta om dom dåliga sidorna va dig själv?Drömmar, är nog bland de viktigaste för de visar även de omedvetna hos en person. Vad drömde personen om och vad tänkte den på innnan den somnade. När den låg i sängen och bara tänkte - för vad kan man annarsgöra när man försöker somna. Allt detta fårmig att tänka på det psykologiska fönstret, Joharifönster. Modellen beskriver hur öppenheten i mellanmänsklig kommunikation ökar när vi både är tydliga och lyhörda mot varandra och minskar när vi inte är det. Att ge varandra feedback är en viktig process i allt samarbete. Genom att kunna ta emot feedback, vara lyhörd, får jag reda på hur andra uppfattar mig och mitt agerande. Genom att kunna vara tydlig och exponera mig själv, ger jag andra möjlighet att få kunskap om mig - Wikipedia. Den här modellen har fyra ytor: öpnna fältet, fasaden, blinda fältet och okända fältet.

Öpnna f'ältet: vad andra och jag vet om mig
Fasaden: vad jag vet om mig som andra inte vet
Blinda fältet: vad andra vet om mig som jag inte vet
Okända fältet: vad andra och jag inte vet om mig

Tycker ni ska kicka lite närmare på det, jag tyckerdet är otroligt intressant och det stämmer med vissa små fel marginaler ibland. Men nu ska jag krya till kojs och tänka lite innan jag ska fördjupa mig i drömmar och sedan orka upp för skola. Blev ett långt inlägg ikväll, men ville dela med mig några tankar. Ett inlägg utan speciell mening är ett ganska ointressant inlägg, så kancke har detta gett er något.. Go' kväll, over and out.