i huvudet på Lina

Tycker bilden är slående, min fantastiska humor?

Dagen började bra med en härlig morgonpromenad i solen med hunden, sen blev de duscha sig fräsch och även skaka rumpa ikapp med frukost. Började skicka maila runt halva jorden (inom västerås kommun) och även ringa som en galning till både telefonsvarare, vikarier och mekaniska inkappningstjänster. Lite klokare lev jag ju, trots att svaren var lite annorlundare än dom jag ville ha, ibland helt upp åt väggarna. Vågar inte boka någon tandläkartid, vem vet kancke hinner jag flytta innan dom får tummen ur på folktandvården? I vilket fall så började dagen bra trots att jag var sömnig och fallfärdig när jag rasade ur sängen. Väntade mig goda och positiva budskap idag. Men nej. Humöret försvann med molnen på himlen, jag vet inte vad jag ska göra. Ren panik pulserar i ådrorna just nu, men över vad? Över massor, så pass irriterande och skrattretande att jag inte ens tänker nämna vad. Ett lockande förslag är att kasta mig på gräsmattan och skrika så maskrosorna lägger rötterna på ryggen och piper iväg, eller kancke kedjeröka i torktumlaren, men varför inte smuggla ut sprit från systemet och tågluffa på toaletten ner till Italien. Jag vet, jag är inte normal, men jag har aldrig påstått det heller. Punkt