Livet känns inte alla gånger så rättvist, men kancke ska man bara inse vart skon klämmer? Hoppas på att de kommer gå bra för D nu trots omständigheterna och att min ohälsa enbart är lite höstsnuva. Var på arbetsförmedlingen idag, givetvis glömde jag lite grejer att säga och imorgon blir det väll att uppdatera CV:t och det personliga brevet för sedan bär det ut på gatorna för att lämna till var och varannan chef som jag hittar på. Tjejen här är nöjd, trots att situationen är raka motsatsen mot vad som skulle gynna oss, mig och D, men vi viste att de skulle bli svårt. Kancke ska man bara inse vart skon klämmer och trycka på lite extra, tillslut inser man hur bra man faktiskt har det. Kämpa, slit och ge aldrig upp, älska livet gott folk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar